Hörneå bys hemsida www.becken.se
Fiske;
Laxkampen den 19 juni 2012
Så var det då dags för laxfiske igen. Natten mot den 19:e juni vid 22.00-tiden begav vi oss mot laxfiskeplatserna i Öreälven, jag och min son Macke. Annas rekord på 10 kilo ska ju knäckas, förr eller senare! Vi trodde naturligtvis att vi skulle vara först på plats, men numera är det närmast omöjligt i den populära Öreälven.På andra sidan älven fanns redan ett par flugfiskare på plats. Det uppfattade vi som att fisket startat redan. Jag har börjat kalla dem mobilfiskare numera eftersom dom sitter på stranden och använder mobilen mer än dom fiskar.
Nya linan på rullen skulle ju förstås testas på en gång och linan är så stark att man förmodligen kan dra upp en Mersa 220 diesel ur älven med den och det är egentligen så det känns när man får på en riktig bamselax. Eller kanske mera som en Alfa Romeo, pigg, snabb, dragvillig och stark.
Klockan var inte tolv ännu, snarare 22.30 ca men en fiskare är ju alltid van att ha grejorna i vattnet så mycket som möjligt. Det kunde ju ev finnas nån öring som ju är lovlig och så vill man ju se att grejorna funkar- innan laxen hugger.
Första kastet långt och bra, en bra bit nedom mobilfiskarna för att inte störa samtalen.
PANG och det högg till utav fanken, på en gång och jag hörde bara hur en av mobilfiskarna skrek av förtjusning. Linan drog iväg, precis som en Alfa Romeo och det forsade kring fisken ordentligt.
Precis som jag i en tidigare artikel påstått så är det laxen som söker upp mig , inte tvärtomJ
Som jag tidigare påstått :”På frågan om var man hittar dom laxarna berättar Tord vidare: " Dom laxarna hittar man inte! Det är dom som hittar mig och mitt drag haha”.
Nu visade det sig att det var ett helt sant påstående. Problemet är att laxen skiter fullständigt i om klockan är 22.30 den 18:e eller 00.00 den 19:e.
Nu började en rejäl kamp med laxen. Den drog iväg med bra kraft och det kändes att den var rejält stor. I ögonvrån såg jag hur mobiltelefonerna började arbeta på andra sidan. Det formligen glödde i mörkret som började tilltaga. Först tänkte jag att dom ringde säkert hem till ”mamma” och bad att få stanna ute lite längre. Nu när laxen börjat hugga, Snälla… Eller till nån fiskarkomis för att berätta? Men sen slog det mig att det kanske var någon annan dom ringde. Men nej ,, så j..lig kan man väl inte vara. Jo det kan man kanske, visade det sig senare. Det är klart att blir man vittne till ett så allvarligt ”brott” måste man nog ringa?
Nu uppstod ett delikat problem. Skulle vi plåga laxen med att drilla den i en och en halv timme bara för att ta upp den efter kl 24.00 eller vad gör vi. Vi fick den efter ca 20 min mot land och konstaterade att den sitter som berget och linan den håller alla gånger. Alla tre krokarna satt perfekt i höger mungipa, rejält fast men det kändes ändå inte rätt att drilla den i 1 timme och en kvart till. Nä vi tar upp den och försöker få loss krokarna. Tyvärr satt krokarna som berget både i fisken och håven så det tog för lång tid att få loss dom.
Läs och fundera!!! Bör skyddas från onödigt lidande
Även om uppfattningen om huruvida fiskar känna smärta eller har dessa egenskaper ifrågasatts då och då, så visar rapporten att det finns starka skäl för att fiskar ska behandlas med hänsyn till deras förmågor. Det innebär att de, precis som andra djur, bör skyddas från onödigt lidande, anser forskarna.
Här kommer att behövas både kniv, tång och våld för att få loss krokarna så:
Vi prövar med bedövning , ett knockoutslag i huvet brukar bedöva bra men trots att den var stor och ståtlig tålde den mindre än vi trodde. Gäddor tål pepparn men öring o lax tål mindre , det har jag insett.
”Bedövningen” misslyckades och ”patienten” dog på kuppen.
Sånt händer även på NUS då och då har jag hört. Ingen idé att släppa tillbaka en avlivad lax. Nää vi tar konsekvenserna och fikar ett tag istället. Kaffe och mackor smakar bra efter en sån kamp. Vi säljer den och skänker den till ”Rädda barnen” eller något bra när vi kommer hem. ?? Idéerna var många men det löste sig snart på ett bra sätt.
Vi bävade för att dra upp den tunga laxen uppför de branta slänterna kring Öreälven. Vinterns tunga snö har tyngt ner träden över vägar och ner i dalarna så att det inte går att köra bil nära älven och i slänterna får man krypa under och klättra över nedfallna och avbrutna träd. What a mess!! Det ser ut som en orkan dragit fram.
Vi täckte över laxen med lite trästammar od. eftersom det finns både iller och utter där vi fiskade och jag har tappat mitt byte flera ggr tidigare. Efter kaffet fortsatte Macke fiska, jag låg bland bråten på stranden och vilade och såg på, nöjd över att ha fångat ”min” lax. Man får ju bara ta upp en var per dygn enligt reglerna. På andra sidan glimmade mobiltelefonerna i det tilltagande mörkret men vad som sades doldes av forsens brus. Tur var väl det.
Klockan närmade sig nu 12-slaget och ut ur buskarna kröp två av de nyutbildade fisketillsynsmän, med blänkande fina ”polisbrickor” , som Öreälvens fiskeförening satsat på. Bra grej. Jag har faktiskt själv tillskrivit föreningen och föreslagit att man ska stävja tjuvfisket utan fiskekort och att man tar upp fisk som inte håller måttet. Jag hörde också att man hittat nät i laxfåran??? Och att man ryckfiskar i lönndom?? Otroligt. Sånt trodde jag bara skedde i Sundsvall och Stornorrfors men nu har det otyget spridit sig även hit. Jag har också propagerat för att man ska göra några handikapp-fiskeplatser och nu verkar det bli en plats vid Håknäsbacken. Kanonbra. Mkt bra görs av fiskeföreningen. Hemsidan har också blivit bättre. Ännu är det lite förvirring på anslagstavlor och fiskekort om vad man får göra och inte göra, fisketider osv. Måttet på öring är satt till 35 cm?? Det tycker jag är för lågt. Det är ju för fn sättfisk i princip. Höj till 45 minst!
12 tillsynsmän utbildade. Jag säger bara en sak – köp fiskekort och se till att inte ta upp för små fisk och inte för många!!! Sköt Er!! , oss menar jag. Samarbeta med tillsynsmännen, det tjänar vi alla på.
Nu fick jag ju tillfälle att se att det verkligen fungerar. Trevliga killar som erbjöd sig bära upp fisken till bilen, deras bil förstås. Vilken service J Fiskegrejorna ville dom ev. också bära upp men dom insåg kanske att det skulle bli för mkt att bära, Nej skämt åsido. Eftersom vi hade giltiga fiskekort båda två och alltid haft det och tidigare följt alla fiskeregler så skulle dom bara beslagta laxen. Den skulle säljas eller delas upp på 500 ortsbor? Dagen efter såldes den för ca 70 kr kilot och pengarna skulle gå till något för barn. Tack för det. Känns bra att laxen kom till nytta. Jag kan fiska fler till det ändamålet.. Själva köpte vi en lax på ICA för futtiga 39,90 per kilo. Det är ju kanonpris.
Egentligen var det var ju faktiskt laxens fel att det gick som det gick eftersom den högg för tidigt – eller hurJ??? Laxen vägde 11,4 kg och vi ringde förstås till Anna och berättade att nu jäklar är rekordet slaget.
”Ja undra på det så mkt som ni fiskat innan det lyckades sa hon. Flera år faktiskt.” En timme senare fick vi äta upp beskedet och erkänna att hon ff är rekordinnehavare i vår familj i vart fall . Se länk till Annas lax!
Efter den här historien kan man nu titulera sig både Storljugare, Storfiskare och Tjyvfiskare , eller hur? Det bjuder jag på, gratis.
Tord Fröling – alias Janne Wängman
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se